Stoccolmina

Jag har juh pratat om hur mycker knådden sparkar och rör sig hela tiden
men nu dom senaste dagarna..har han verligen sparkat runt där som ja jag vet inte rktigt vad jag ska jämnföra det med...
och nu börjar det göra ont också...ibland funderar jag på om han ligger där inne och drar ihop sig som en liten boll och räknar sedan till tre och sträcker ut sig fast snabbt..ser ni bilden framför er hehe.

Idag när jag fikade med Charlotta och Lucio kändes som han fan skulle komma.. för hans sparkar kändes ända ner till "my kingdom" jag tänkte för mig själv
-helvete snart kommer en arm ut eller nått.
och det är typiskt mig.. att inte säga nått.. jag menar det kanske betyder nått eller om nått skulle hända
jag är så van att tänka för mig själv
- äh det ordnar sig.
Så jag skulle inte bli förvånad om jag går omkring på stan och ungens huvud är på väg ut och ligger där på gatan och ska föda haha.

Så i grund och botten borde jag lyssna mer på min kropp.. speciellt nu.

Måste börja inse att jag inte längre kan springa till tåget...